Visar inlägg med etikett Indien. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Indien. Visa alla inlägg

onsdag 3 februari 2010

nytt arbete


OJOJ. ska borja med den stora nyh

(jag lovade bilder men i brist pa vettig teknologi sa lagger jag bara upp tva bilder.) den forsta ar en bild pa skona mig sjalv som ar ikladd en moderiktig lungi och en snygg liten bindi i pannan. den andra ar en bild pa nagra barn pa benson, han i mitten e de tuffaste barnet jag sett!

Jag har fatt ett nytt jobb!! Som jag skrev tidigare sa var jag itne riktigt nojd med min arbetsplacering pa bensons international academy for det kandes inte som om man var behovd, de hade ettt mini zoo och larare att utbilda ett mindre land. sa som min mamma skulle sagt sa var vi proaktiva, tog en ledig dag och letade upp ett nytt arbete.

DON BOSCO
don bosco ar en kristen frivillig organisation som hjalper barn framforallt, barnarbetare, foraldralosa, school-drop-outs. pa vagen till benson sa sag vi alltid en skylt till ett av deras campus sa vi tog oss dit en dag och pratade med en fader. han skickade oss hela vagen in till mysore igen for att prata med fader francis. efter ett spannande irrande runt i staden sa traffa vi fader francis, en man med ett lazy eye, kostgjord hoft och sa "NO" efter varje mening. han berattade om deras projekt med barnarbetare. projektet gar inte ut pa att fa barnen att sluta jobba utan att hjalpa dem att fa utbildning, detta ar for att oftast sa ar familjerna beroende av barnens inkomst sa att tvinga de bort fran gatan skulle endast gora att de flydde organisationen. det ar oftast det som hander nar barnarbetare satts i skola eller tas om hand i en organisation, trivs de inte sa drar de. sa denna organisation har utbildningar med barnarbetare 6 dagar i veckan cirka en timme per dag. det ar allt ifran ledarskap, till moral, anda bort till hur man sparar pengar och gor en investering som att satta in pengar pa ett bankkonto.


Under dagtiden aker organisationens larare runt till familjer for att se efter de barnen som inte tittar in till utbildningar eller som har det jobbigt hemma for att analysera och se ifall det finns nagot som organisation kan hjalpa till med. det ar har jag och arun kommer in, vi ska fa folja med till slummen under varat arbete och lara, hjalpa och dokumentera arbetet som hander dar. an sa lange vet jag inte exakt vad som kommer handa men det kommer vi snart att fa reda pa nar vi pa mandag borjar jobbet. sa jippi for mig som fatt ett intressant jobb.

nu har jag sa pass daligt minne att jag ej kommer ihag ifall jag berattat om den visa mannen. i mitt hem finns det tva man, The wise man och the bald guy. dessa e broder. The wise man, som jag foressten fatt hela familjen att kalla honom (inte i hans narvaro), ar overhuvudet i familjen och har en diktatorisk respekt och hans vilja ar inte lag utan tillomed naturlag! I mandags var han ivag pa en resa till bangalore och skulle vara borta hela natten. Pa morgonen nar han akt springer den sextonariga rahul in pa vart rum med ett brett indiskt leende som gors charmigare av han lilla pubertets, moppe, mustach. "The wise man is gone" sa han varpa han lammnade rummet. vi markte fler forandringar, The bald guy, brodern till den visa, passade pa att dra ut och festa (han e runt 45) sa han var borta ett bra tag. Men att han har respekt marker man for han ringde kontinuerligt for att forsakra sig om att hans broder verkligen var i bangalore. Den respekten, DEN RESPEKTEN, de har jag aldrig sett forut. men jag tycker fortfarande lite synd om den visa som inte verkar sa vart omtyckt av sin familj, eller de e vall for det masta radd for honom.

lördag 30 januari 2010

ojoj, har fatt vanta i en halvtimme pa att en dator ska bli ledig i det lilla internetcafet. Jag och en annan svensk (Ahmad) pratade precis lite om att indierna behover ga till dessa stallen for att kunna fylla deras porrbehov. Precis nar en dator blir ledig sa sneglade jag pa de andras skarmar och hitta, till bade min forvaning men ocksa inte, en indie som sitter och tittar pa lite klassisk amerikansk porr. Sa det kan vara.

Idag sa var jag, min parkamrat, host-brothah och tre andra deltagare och spelade basket tidigt pa morgonen. det var faktiskt riktigt kul men jag har dock markt att indier inte e sa skarpa nar det galler idrott, eftersom att tva av de ja spela med hade spelat for skollag/distrikslag, men ingen lyckades satta bollen i korgen.

Igar var faktiskt den forsta laskiga upplevelsen, inte for mig dock men for nagra tjejer i utbytet. Pa kvallen hade vi varit hemma hos Shiva och hennes parkamrat, som var ensamma hemma, och tagit det lugnt. de flesta drog runt halvt tio men nagra stannade for att sova over. Nagra timmar senare efter vi akt sa hade ett gang killar kommit och forsokt att ta sig in i huset. de hade bankat pa dorren och nagon hade klattrat upp pa takterassen (tre vaningar upp) for att ta sig in den vagen. Tjejerna hade da ringt polisen och last alla dorrar, men polisen kom inte utan killarna stannade kvar i flera timmar och forsokte ta sig in. forst vid tre sa kom polisen varpa killarna sprang ivag. Polisen som inte hunnit se killarna skrattade at det hela, antagligen for att det var "vita paranoida turister". Sa polisen gav ingen hjalp utan forodmjuka dem en aning istallet. Dar sjonk indien lite i mina ogon.

Annars funkar saker och ting relativt bra. Man blir utpekad av barn, folk skrattar at en, forsaljare hoppar pa en jamnt och standigt. Men en vis kvinna sa till mig har: att man faktiskt far ta och inse att man ar vit och inte kommer att smalta in. Jag tror att det e sa man far tanka for att inte bli helt genomdeprimerad for att folk inte accepterar en och behandlar en som ett objekt (mestadels, inte alltid).

Igar sa h'o'll jag och min parkamrat i en education day da vi valt amnet Child Labour. Jag som egentligen blev en askadare sjalv under dagen larde mig ocksa mycket. Arun (parkamraten) har jobbat mycket med barnarbetare och kunde beratta massa intressanta historier, men framforallt hemska. Vi visade bilder (ska fa tag pa nagra senare och lagga upp) och han berattade om barn som han traffade. Jag fick en rejal ogonoppnare da han gick igenom alla brancher som barn arbetar i. Barn arbetar med Chili frukter i berg som forstor deras lungor, tvingas krossa magnesium, sy skolvaskor till andra barn, Krutfabriker, sockerlags produktion och mycket mer. som sammanfattning sa cirka en tiondels av indiens befolkning barnarbetare och allt man kan kopa har haft ett barns mellanhand. Barn som inte tjanar mer an 20 rupier per dag (savida de inte e domestic labour, dvs slavar som blivit salda pga skulder eller liknande) vilket motsvarar ca 3 kronor.

Man ser barnarbetare overallt, pa gatorna som saljer kokkosnotter, tiggare som jobbar for maffian. men det ar ocksa barn man inte ser, de som till exempel diskar tallrikarna nar man har atit.

aja, deppo deppo.

Nu ska jag runda av och lova att jag snart ska lagga upp lite bilder pa min arbetsplats och lite sadant.

som avslutning sa tankte jag papeka att indiern fortfarande sitter och tittar pa porr.

måndag 18 januari 2010

Och nu sa e man i Indien

Nu sitter jag med en fullkryddad mage efter trevlig lunch i Indien.

I lordags kom gruppen fram klockan sex pa morgonen da vi blev hamtade av vara svenska och indiska handledare. valkommnandet vi fick nar vi nadde kursgarden dar vara forsta dagar skulle spenderas var magnifikt. det var tva man staendes pa stora styltor och ytterligare tre man vid sidan av. alla spelade pa trummor tamburiner och dansade och sjong. Det, jo DET, ar ett bra valkommnande.

Under de dagar som vi varit har har vi fatt lara kanna varan grupp och fatt reda mer pa i detalj vad vi ska gora under varan vistelse i Indien. Vi har spelat brannboll med indierna, cricket, volleyboll och andra roliga och halv-roliga lekar. En sak som jag redan lart mig om indierna ar att de ar det trevligaste folket, valkommnande, plus att de ar sjukt engagerade i allt det dem gor. De vann faktiskt en match brannboll mot oss svenskar, kan kannar lite trakigt eftersom att det ar sveriges inoficiella sport, men vi forlora med stil och sprang tillsammans med indierna runt planen for ett segervarv med jubel och rop.

igar fick jag reda pa vem min partner kommer vara under dessa sex manader, det var langesen jag varit sa nojd med laget. Han heter Arun Shiva Ganesh och ar en trevlig pojk som har hobbies som att skratta, spela trummor, leka med eld och annat antar jag som jag inte hunnit lara mig. Vi kommer tillsammans att arbeta pa en internationell skola som ar valdigt modern for att vara indisk dar de mesta av undervisningen sker genom datorer, power point och liknande. Skolan ar en organisation som tar emot fattigare barn for att ge dem en bra utbildning. pa skolan kommer vi att undervisa i bla, matte, engelska och vetenskap men vi kommer ocksa att fa leka med barn, mala och anvanda oss av vara skills, som indierna jamt pratar om.

imorgon kommer vi att resa fran Bangalore till Mysore och bli inkvarterade hos varan familj dar jag och Arun kommer att bo tillsammans tills April. Men innan vi kommit dit ar det dags for shopping, endast tjejerna i gruppen behover egentligen kopa indiska klader men jag vill suga in allt som indien har att erbjuda sa jag ska festa loss pa indiska skjortor, lungis och annat som jag kan hitta och som gor mig till den hobby-indier jag nu blivit pa nagra dagar. jag har tillochmed borjat att ova in min indiska brytning, och jag later super mysig! tror jag.

Nu ar det dags for mig att bege mig till konferansen for att lara mig lite om kultur och sant vi kan behova innan vi kastas ut i stora varlden. Jo och en sak till: INDIER E GALNA. fast pa ett fantastiskt underbart och grymt satt. Alla borde fa chansen att traffa dessa manniskor.

ja sager som vi sager i indien: god bye